Here we go again

Jag vaknade av ett helt förblindande månljus i natt vilket i och för sig kunde ha varit vackert om jag inte samtidigt upptäckt att min näsa försökte kväva mig och min hals hade förvandlats till en öken. Det har ju kittlat lite i ett par dagar va, men nu var det alltså dags för förkylning nummer trehundratjugiotvå det här året. Katten blev överlycklig för att jag vaknat och började träna trampolin i sängen vilket innebar no more sleep for matte. Robert, som kom hem igår, vaknade inte. Vilket i och för sig var tur för honom eftersom att han spenderat en vecka på havet med väldigt lite sömn. Men det var bara att ringa och sjukanmäla sig på jobbet, måste se till att vara kry i morgon igen för det är viktig föreläsning i Kalmar. Det känns himla surt, går miste om både lön och första vicket i en faktisk skolklass men de hade inte velat ha mig där ändå.